Detta var ju onödigt.

Hoppsan!

Snubblade på Elsa koppel och föll raklång på köksgolvet. Attans så rädd jag blev! Inga brutna ben men det friskaste knäet fick sej visst en smäll och jag lär väl bli lite  ... hm ... öm i kroppen. 

Jag får väl säja som farmors far sa när han kört i diket med häst och vagn och hästen klarat sej men hans hustru brutit båda benen: Åh skit det gick ju bra!

Nytt år.

Ett nytt år ligger framför oss. Säkert har många av oss avlagt löften som vi inte håller och önskar oss ett år fullt av bara bra upplevelser, Så blir det förstås inte utan en blandad kompott av sorg och glädje.
Jag önskar bara att jag ska få hjälp med mitt usla knä som blivit ännu uslare i jul. Har hoppat på ett ben sedan några dagar före jul och knaprat piller av diverse slag med hopp om lite smärtlindring ... men icke. Efter helgerna blir det besök hos doktorn för remiss till ortoped eller nåt för så här vill jag inte ha det. Som väl är har Elsa blivit gammal och lat och nöjer sej utan promenader. Gräsmattan utför dörren duger bra. God fortsättning på 2015!